För några år sedan spelade vår stråkkvartett en spelning som fortfarande går under rubriken "den märkligaste spelningen någonsin". Den var vansinnigt märklig från början till slut och vi svor på att aldrig mer göra om det. Inte där. Inte för dem.
Men så hör de av sig. Och det känns (kanske) lite bättre. Minuterna är få och gaget högt.
Vi gör det.
Vi prostituerar oss musikaliskt.
Här hade jag velat ha en bild från när jag och Soten var lätt lösaktiga i "Miss Saigon". Hittade dock inga (kanske lika bra, hehe?), så ni får hålla tillgodo med en repbild från förr. "Hair". Jag hade mest.
Men så hör de av sig. Och det känns (kanske) lite bättre. Minuterna är få och gaget högt.
Vi gör det.
Vi prostituerar oss musikaliskt.
Här hade jag velat ha en bild från när jag och Soten var lätt lösaktiga i "Miss Saigon". Hittade dock inga (kanske lika bra, hehe?), så ni får hålla tillgodo med en repbild från förr. "Hair". Jag hade mest.
Kommentarer
Skicka en kommentar