Olustig.

Jag känner mig lite olustig ikväll. Jag anar varför.
Som av en händelse hamnade jag på golvet och fick syn på en bok/cd jag fick av mamma för en tid sedan. "Lyssna till tröst", eller nåt sådant heter den. Oöppnad. Kändes som ett tecken. Satte den i stereon. Som om det skulle vara TRÖST?! Blir ju bara tusen gånger böligare av vacker musik!! Hallåå! Men den spelar än och den olustiga känslan är kvar i kroppen, tårarna fortfarande påtryckande där i ögonvrån... Kommer väl få sätta på Sys Bjerre's "Malena" eller någon annan god dänga snart istället! ;-)

Annars är det faktiskt inte så ofta jag känner mig såhär nuförtiden... vilket är väldigt skönt! Men ibland påminns man av både det ena och det andra, bra och dåligt, och då är det väl såhär det blir, antar jag.

Och nu måste jag göra en annan sak som inte direkt kommer att få mig på bättre humör kanske: betala räkningar.
Mmm. Kul. Yay.

Annars är det bra tack! :P

Wääääwäääää.