Idag är det precis på dagen ett år sedan jag skrev på kontraktet till min lägenhet. Min lilla lya. Hyddans hydda. Jag älskar den och trivs himlans bra här. Den är mysig och den är fin... mmm! Och den är min. <3
------
Jag minns hur jag föll pladask för just denna lägenheten, då jag sökte runt på Hemnet, i lätt desperation/ångest/förväntan. Där var den. Ljus och högt i tak. Stukatur. Vackra spegeldörrar och munblåsta fönsterrutor. Med riktig spröjs. En hall med en ganska ovanlig grön färg som kändes perfekt. Ett vansinnigt fult kök men med hög potential och såna där fina förvaringslådor man drar ut under överskåpen (det var väl därför jag föll för den, log min bästis som vet hur jag gillar gamla detaljer och att hälla saker i fina burkar istället för att ha dem i sina tråkförpackningar).
Läget var dessutom perfekt. Många fina vänner i närheten, så helt ensam skulle jag inte vara. Parken närapå och vatten och centrum ett stenkast bort. Mitt i smeten, med andra ord.
Väl på visningsdagen (min mor och jag gjorde en otrolig endagsturné med jag vet inte hur många visningar) vågade jag knappt hoppas på att den skulle vara lika fin som på nätet. Men det var den! Det var kärlek vid första ögonkastet. Det kändes som att detta skulle bli bra. Det kändes som hemma. Mitt hem.
Fantastiskt nog blev det också mitt hem, och detta som sagt för just ett år sedan. Jag borde fira lite hihi.
------
Det senaste året har varit.... annorlunda. Otroligt på många sätt. Och lägenheten har fått vara med om mycket... Här har det skrattats och gråtits, hållits fester av rang med fler personer än kvadratmeter. Här har det mysts och funderats. Här har det fyllts av kärlek. Här har det lagats mat och lyssnats på musik, spelats musik, spelats spel...
------
För ett år sedan fick jag byta liv. Sen fick jag byta spis. Och måla om.
Bortsett från det är jag samma Johanna nu som då. Ett år rikare på liv bara.
Ett år i Hyddans hydda.
------
Jag minns hur jag föll pladask för just denna lägenheten, då jag sökte runt på Hemnet, i lätt desperation/ångest/förväntan. Där var den. Ljus och högt i tak. Stukatur. Vackra spegeldörrar och munblåsta fönsterrutor. Med riktig spröjs. En hall med en ganska ovanlig grön färg som kändes perfekt. Ett vansinnigt fult kök men med hög potential och såna där fina förvaringslådor man drar ut under överskåpen (det var väl därför jag föll för den, log min bästis som vet hur jag gillar gamla detaljer och att hälla saker i fina burkar istället för att ha dem i sina tråkförpackningar).
Läget var dessutom perfekt. Många fina vänner i närheten, så helt ensam skulle jag inte vara. Parken närapå och vatten och centrum ett stenkast bort. Mitt i smeten, med andra ord.
Väl på visningsdagen (min mor och jag gjorde en otrolig endagsturné med jag vet inte hur många visningar) vågade jag knappt hoppas på att den skulle vara lika fin som på nätet. Men det var den! Det var kärlek vid första ögonkastet. Det kändes som att detta skulle bli bra. Det kändes som hemma. Mitt hem.
Fantastiskt nog blev det också mitt hem, och detta som sagt för just ett år sedan. Jag borde fira lite hihi.
------
Det senaste året har varit.... annorlunda. Otroligt på många sätt. Och lägenheten har fått vara med om mycket... Här har det skrattats och gråtits, hållits fester av rang med fler personer än kvadratmeter. Här har det mysts och funderats. Här har det fyllts av kärlek. Här har det lagats mat och lyssnats på musik, spelats musik, spelats spel...
------
För ett år sedan fick jag byta liv. Sen fick jag byta spis. Och måla om.
Bortsett från det är jag samma Johanna nu som då. Ett år rikare på liv bara.
Ett år i Hyddans hydda.
Kommentarer
Skicka en kommentar