Slut på kapitlet.

Ett kapitel av sommaren är slut. Kapitlet Sommarsambos. (Vart tog sommaren vägen?!) Nu är det åter dags för distansförhållande och en fot i var stad... Jag fylls av en konstig känsla. Men så är jag också världssämst på att inte ha koll på läget, att inte ha kontroll...
"Allt löser sig till det bästa", sa en fin människa till mig ofta. Och så är det säkert. Ibland är det bara lite extra klurigt att veta hur framtidens vägar ser ut...
Jag har satt mig en stund i solen vid kanalen. Vatten har alltid haft en sån fin effekt på mig, gjort mig lugn och rensat bland för många tankar. Solen gör mig alltid glad. Jag njuter. Njuter, trots ovisshet. Mmm... För det lärde mig en annan fin människa: att njuta av vad man har här och nu, att tillåta sig att stanna upp och verkligen reflektera över hur underbart tex solen värmer min bara hud, hur ljumma vindar tyckas smeka mina kinder... Det kan vara det bästa råd jag någonsin fått.

<3 Hydonk

Kommentarer