Par i fönster och en joker i leken.

Det passerar otroligt mycket folk utanför våra fönster.
Det var just fönstren, ljuset de ger och den ovanligt öppna stadsutsikten som vi fastnade för. Här skulle vi trivas, här skulle vi inspireras...

Folk går och cyklar förbi. Hela tiden. De är många och de är lyckliga.
Många ser dessutom förbannat tråkiga ut. De har en stil som vittnar om att de bor på Möllan, röstar på vänsterpartiet och att de slutade raka sig under armarna och äta kött för väldigt många år sedan. De ser slitna ut. Men de går tillsammans.
Det finns de som ser sura och besvärade ut, har rosa hår och tycks ha kombinerat ihop sina outfits med kläder ur teatergarderoben. Men de håller en partner i handen.
Det finns sönderstressade, kostymklädda föräldrar som skyndar och drar i barn och kämpar med sina lådcyklar. Men de har ju sina små.
Det är som om det aldrig gått eller cyklat förbi så många par här, som den senaste tiden bjudit på. Sura och glada, fula och snygga, stressade och lugna.
Men lik förbannat par.
Jag undrar om de tänker på hur lyckligt lottade de är...
Jag gör det i alla fall.