Det är så mycket tragiska och overkliga saker som händer nuförtiden att min kropp idag valt att stänga av. Jag orkar liksom bara inte känna mer. Så jag övar som en galning och rycker likgiltigt på axlarna åt saker som tidigare hållit mig sömnlös och tårögd.
Det är som om Mats fick mina sista tårar. Någonstans önskar jag att det vore så. I alla fall nu på ett tag. Vi får väl se...
Det är ganska så hemskt att inte känna sig som sig själv. Kikar runt omkring mig och försöker se efter vart Lilla Mys och Sprallan har lagt sig att vila... Jag ser dem inte. Jag hoppas att de lever.
Det är som om Mats fick mina sista tårar. Någonstans önskar jag att det vore så. I alla fall nu på ett tag. Vi får väl se...
Det är ganska så hemskt att inte känna sig som sig själv. Kikar runt omkring mig och försöker se efter vart Lilla Mys och Sprallan har lagt sig att vila... Jag ser dem inte. Jag hoppas att de lever.
Kommentarer
Skicka en kommentar