Det tycks inte finnas någon hejd på sorgligheterna 2014! Sedan augusti har det fullkomligt accelerat, och när jag tänker att det inte kan bli värre - då blir det det...
I morse nådde beskedet om Mats Rondins bortgång mig. Världen stannade och har inte riktigt fått fart igen.
Mats var (bland annat) en av världens bästa cellister och en otrolig källa till kunskap och inspiration. En fantastisk person. Han kommer saknas av så många, på så många olika sätt.
Han var inte färdig med livet, musiken eller studenterna och inget av det var heller färdig med honom.
Det är så tragiskt att jag nästan blir arg. Varför envisas livet med att vara orättvist?! Grr!
Mina tankar går till hans nära och kära.
Ja, sorgligt är ordet.
Sorgligt.
Kommentarer
Skicka en kommentar