Att känna att man verkligen borde göra någonting. Vad som helst. Men att inte orka. Eller vilja. Att starta Netflix. Att vara så rädd för att bli helt jävla totalt förstörd av en antingen för sorglig eller en för lycklig film, att du bestämmer dig för att se en dokumentär om naturen istället. Att det slutar med att du inser att du tittat på meny-jingeln i nästan tre timmar och inte ens tryckt på startknappen.
Jag är SÅ glad att jag inte är där längre.
Kommentarer
Skicka en kommentar