För en gångs skull hörs inte P2 från radion när jag sätter mig vid köksbordet för att äta frukost. Till ovanligheterna hör också den sena timman och det lyxiga, snudd på italienska, brödet. Kaffet är svart som alltid. Första koppen, svart. Alltid. Senare under dagen varierar det.
Jag ska svara på ett mail. Ett mail min vän skickat för flera dagar sedan och som jag tänkt gång på gång att jag ska svara på. Men jag vill verkligen vara där när jag svarar och inte bara hafsa ihop något. Därför har tusen saker kommit emellan och även om jag vet att hon förstår, så känns det lite illa. Men nu kommer det. Snart är jag där.
Det var Valborgsmässoafton igår. Traditionen helt utan tradition. Det är en märklig grej. Men likväl alltid trevligt. Det har gått från familjemys i Rosengården, till tonårsfyllor på folköl, från inte så lyckade försök att se eldar, till att oftast faktiskt jobba. Ifjol var jag på landet. En magisk valborg med tjugogradig värme. Och en eld. Idyll. Igår blev det knytkalas hos mig och det var fantastiskt hyvens även det. Men som sagt, ingen tradition. Dock ännu en högtid firad tillsammans med två av mina närmsta vänner, M och J. Nu är det inte många högtider vi inte firat ihop, konstaterade vi och fantiserade lite om framtida jular...
Idag är kalendern blank. Kalendern som för övrigt snart är slut och måste styras upp. Det är en ganska märklig känsla när livet i övrigt snurrar på bra. Jag njuter och fnular lite på om idag är dagen då jag tar tag i vissa saker i mitt hem... Jag hoppas. Jag hoppas på det, på övning och på fina timmar med vänner.
Men först, först ska jag svara på ett mail.
Jag ska svara på ett mail. Ett mail min vän skickat för flera dagar sedan och som jag tänkt gång på gång att jag ska svara på. Men jag vill verkligen vara där när jag svarar och inte bara hafsa ihop något. Därför har tusen saker kommit emellan och även om jag vet att hon förstår, så känns det lite illa. Men nu kommer det. Snart är jag där.
Det var Valborgsmässoafton igår. Traditionen helt utan tradition. Det är en märklig grej. Men likväl alltid trevligt. Det har gått från familjemys i Rosengården, till tonårsfyllor på folköl, från inte så lyckade försök att se eldar, till att oftast faktiskt jobba. Ifjol var jag på landet. En magisk valborg med tjugogradig värme. Och en eld. Idyll. Igår blev det knytkalas hos mig och det var fantastiskt hyvens även det. Men som sagt, ingen tradition. Dock ännu en högtid firad tillsammans med två av mina närmsta vänner, M och J. Nu är det inte många högtider vi inte firat ihop, konstaterade vi och fantiserade lite om framtida jular...
Idag är kalendern blank. Kalendern som för övrigt snart är slut och måste styras upp. Det är en ganska märklig känsla när livet i övrigt snurrar på bra. Jag njuter och fnular lite på om idag är dagen då jag tar tag i vissa saker i mitt hem... Jag hoppas. Jag hoppas på det, på övning och på fina timmar med vänner.
Men först, först ska jag svara på ett mail.
Kommentarer
Skicka en kommentar